var tvungen
Jag minns bland annat min första piercing, gjord hemma hos en vän, i deras källare, i en tandläkarstol.. I Tierp.. haha
Den blev i naveln och jag har ett vagt minne av att jag var 16 år.. Mamma blev galen när jag kom hem med den och tvingade mig att ta ur den.. Har fortfarande ärret kvar..
Jag och P såg lejonkungen hemma hos MW (jag tror det var hos honom i alla fall, han var med så mycket minns jag) och vi gick hela vägen hem till henne sen, sjungandes på "prima skinka japp japp bara skinka japp japp". Och jag och M såg den i Stockholm tror jag, eller var det på bion här hemma kanske.. Och vi grät då Simbas pappa dog, men skrattade hejdlöst åt humorn i filmen.
Min mamma var, och är fortfarande, anti piercingar, och sa till mig att jag inte fick pierca mig för ens jag var 18 år. Samma dag som jag fyllde det så fick jag min piercing i näsan av A. Gjord i Ludvika av en piercare.. Den piercingen har åkt ur och i och blivit omgjord efter att den läkt ihop, men den sitter där den ska.. i näsan..
Det var samma sak med tatueringar, mamma ogillar de skarpt.. men det bryr jag mig inte om.. Jag har några stycken och fler lär det bli innan jag är klar. Tycker kroppskonst är vackert till en viss gräns.
Jag undrar hur det kommer att bli den dagen jag får barn.. Tatueringar tycker jag just nu, inte är lämpliga för barn under 18 år.. Och jag kommer nog inte att ändra åsikt om det.. En piercing kan du ta ur, men en tatuering kan du aldrig helt få bort..
Tillbaka till lejonkungen.. Den är så klockren.. Jag bara älskar den filmen och rekommenderar den varmt.. Har du inte sett den så måste du se den.
Hur som haver..jag passar på att tacka mamma för god mat idag.
Peace på er och pöss på pannan