Ett ögonblicks tanke

Ögonblicket falnar i samma stund som du lägger märke till det. Minnen stannar dock kvar i den stund som var. I samma stund som hjärtat brister fryser själen till is, och i ögonen kan man se hur det glimmar till av froststjärnor.
Vi tror många gånger att vi kommer levande ut ur saker och ting, när vi i själva verket har dött en smula. Men om vi inte vågar dö så vågar vi inte heller leva.
Livet kommer vi inte levande ifrån, och varje minut vi blir äldre så kommer vi ett steg närmare döden. Lever vi inte nu kommer vi aldrig att leva.
I samma stund som du inser detta har det ögonblicket passerat, och det kommer aldrig igen.
Kan vi då lära oss någonting på vår livsväg mot döden?
Förhoppningsvis lär vi oss att ta vara på ögonblicken, spara dessa som ett minne, tina själen när den frusit till is och inser att även om döden ständigt gör sig påmind och är närvarande, så är det ändå just den här sekunden, minuten, timmen, dagen som är ditt liv.


Peace på er och pöss på pannan
1 Agneta Bengtsson:

skriven

Snyggt skrivet och tänkvärt Michaela..Kram

Kommentera här: