Jag fattar inte hur fort tiden har gått, det är ju redan sommar.. Det var ju nyss snö, drivis och polarbjörnar som vandrade på gatorna och nu är det soligt, varmt och halvnakna pojkar som spelar fotboll i parken..

Medans sommaren var på intågande passade jag på att byta arbetsplats. Jag slipper pendlandet och ser nya utmaningar.. Ibland vill jag bara byta tillbaka, men det är varken värt pengarna eller tiden.. Nu är jag hemma på 5 minuter, jag kan till och med gå hem och äta lunch.. Och jag slipper betala en massa pengar till SJ som ändå inte fungerar.

 

Så just nu sitter jag på balkongen, sneglar lite på pojkarna, njuter av solen och försöker övertyga hjärtat om att vi ska ta en weekendresa någonstans.

För jag har ett hjärta, även om det inte är något emellan oss, så är det d. Kalla det kemi eller vad du vill.. Vi har bara inte kommit till skott än..

Jag hoppas jag kan övertyga hjärtat om att åka med mig.. Vem vet det kanske skulle leda till något trevligt.

Hoppas kan man i alla fall..

 

Ciao!